Lätta väggar, högt buller

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för teknik och samhälle (TS)

Sammanfattning: En av modern tids största miljöproblem anses vara buller. Bland annat kan nedsatt fysisk hälsaoch mental stress förekomma för människor som utsätts för bullerexponering. Ökande önskan om god akustisk miljö är idag i konflikt med att pågående urbanisering gör att vi utsätts för ökad bullerexponering i våra bostadsmiljöer. Urbaniseringen har lett till framställningen av en förordning som är fördelaktig för mer expansivt bostadsbyggande i bullerutsatta miljöer.Förordningen möjliggör byggnation vid högre trafikbullernivåer än tidigare tillåtet. Med avseende på tidigare kravnivåer har fasadväggar generellt ansetts ha mer än tillräcklig ljudisoleringsförmåga att klara trafikbullernivåerna. Till följd av nu gällande förordning är det nu inte lika entydigt att fasader med lättbyggnadsteknik har tillräckligt god ljudreduktionsförmåga. Av dessa anledningar är det aktuellt att studera hur bra fasader av lättbyggnadsteknik klarar att reducera bullret för att erfordra en kravställning på ekvivalentljudtrycksnivå inomhus som motsvarar ljudklass C eller B.Studien syftar till att undersöka om lättbyggnadsteknik är lämpligt i bullerutsatta områden som tillåts av dagens bullerkravställning. Målet är att erhålla en konstruktion i lättbyggnadsteknik som lämpas att byggas i denna höga bullerexponering. Frågeställningar ämnar att reda ut hur resultaten på väggarnas ljudisoleringsförmåga förhåller sig mellan de olika empiriska insamlingarna och dessutom hur de presterar gentemot dagens kravställningar.I rapporten genomförs akustiska fältmätningar av reduktionstalet (ljudisoleringen) enligt svenskstandard på tre fasadväggar av lättbyggnadsteknik. Fasadväggskonstruktionerna modelleras även i programvaran Insul 8 för att genom detta erhålla väggarnas beräknade reduktionstal. På en av fasadväggarna undersöks även det modellerade reduktionstalets variation följandemodifieringar av väggkonstruktionens uppbyggnad. Väggarna jämförs även med riktvärden förtre referensväggar redovisade i litteratur.Genom det teoretiska underlaget har resultaten från mätningarna, modelleringarna och litteratur-riktvärden utvärderats i förhållande till om de uppnår kravnivåer på ekvivalent ljudtryck inomhus. Resultaten för rådande fallundersökningar visar att alla undersökta väggar har erforderlig ljudreduktionsförmåga för att uppnå samhällets minimikrav (ljudklass C) då ljudreduktionen dimensioneras med väggen som dimensionerande fasadelement. Med avseende på fönster som dimensionerande fasadelement klarar två av sex väggar ej att uppnå inomhusnivåer för ljudklass C. Då kravnivåerna avser att upprätta en ännu bättre ljudmiljö (ljudklass B) än minimikraven så erhåller fyra av sex väggar denna erforderliga ljudisolering med vägg som dimensionerande element. För att uppnå ljudklass B då fönstrets ljudreduktion är dimensionerande så har en fältmätning, en referensvägg och två väggmodelleringar (utan modifieringar) erforderlig ljudisolering.Slutsatserna påvisar att ljudisoleringen är generellt sett erforderlig för väggarna i lättbyggnadsteknik, även i bullerutsatta områden som tillåts av dagens kravställning. Att kunnauppnå en god ljudmiljö (ljudklass B) avseende ekvivalent ljudtryck inomhus är däremot ej självklart då väggar i lättbyggnadsteknik byggs på bullerexponerad plats. Möjligheten att förbättra reduktionstalet är möjligt och tillämpbart genom att öka massan eller minska styvheten på väggen om reduktionstal är undermåliga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)