Studiehandledaren i modersmål

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att studera studiehandledaren i modersmåls upplevelse kring sin roll och funktion. Teori: Studien utgår ifrån den inkluderade teorin med det relationella perspektivet i fokus som Persson (2008), Skoglund (2013) tar upp samt Elmeroth (2014) lyfter men även Nilholm (2007), Ahlberg (2001), Lipsky och Gartner (1998) samt Dyson och Millward (2000). Även det kategoriska perspektivet med exkludering som följd lyfts i studien. Detta område behandlas av bland annat Nilholm (2007) men även av Bunar (2010), Elmeroth (2014) och Rosenqvist (2007). Metod: Insamlingsmetoden utgår ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats. Undersökningen omfattar sex studiehandledare, tre kvinnor, tre män med olika arbetserfarenheter från olika skolor i den aktuella kommunen. Samtalsmaterialet har utgått ifrån en semistrukturerad intervjumetod där syftet har varit att informanterna får berätta och att jag vidareutvecklar deras utsagor genom öppna frågor. Deras berättelser har sedan transkriberats, analyserats med stöd av fenomenologisk metod och därmed tematiserats och jämförts med centrala frågeställningar, syfte och aktuell forskning. Resultat: Resultatet visar på att mina informanter bekräftar och stärker den aktuella forskning kring framgångsfaktorer men även den kritik som förts. Arbetar vi i skolan med de framgångsfaktorerer som syftar på samarbete, samplanering och dialog mellan pedagog/ämneslärare och studiehandledare, kan det medföra ett inkluderande arbete i klassrummet. Använder vi även Skolverkets (2013b) direktiv hur vi ska använda oss av studiehandledning på rätt sätt utifrån elevens behov medför även det inkludering. Vi ser även hur viktigt det är med en organisation på huvudmannanivå som ger studiehandledarna möjlighet till att utvecklas och stärkas. Studien visar även på att det finns ett å andra sidan där informanterna bekräftar att ett motsatt arbete innebär även motsatt effekt. Med detta menas att arbetar vi inte med framgångsfaktorerna kan resultatet bli att den nyanlända eleven kategoriseras och exkluderas från klassrumsundervisningen.