ATT FÖRSTÅ OCH ATT GÖRA SIG FÖRSTÅDD

Sammanfattning: Bakgrund: I takt med den ökade andelen äldre personer i befolkningen, förväntas även antalet personer med demenssjukdom växa. Uppemot nio av tio av personerna uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) där bland annat agitation är vanligt förekommande. Med tanke på de problematiska symtomen samt att den kommunikativa förmågan sjunker gradvis hos en person med demenssjukdom behöver vårdpersonalen kompetens och medvetenhet hur kommunikationen ska användas för att kunna ge bäst möjliga vård. Syfte: Belysa vårdpersonalens erfarenheter av kommunikation med personer som har beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Utifrån de bärande begreppen i forskningsfrågan med sökblock som sökstrategi utfördes en litteratursökning i tre databaser. Då relevans- och kvalitetsgranskningen hade utförts återstod tio artiklar som därefter analyserades. Resultat: Vårdpersonalen visade på erfarenheter av att både kommunicera verbalt och icke-verbalt men även i att förs ka förstå det personen kommunicerar genom aspekter som närvaro, tid och kunskap och erfarenhet. Konklusion: Att ha kunskap, dels om personen med demens men även om BPSD och kommunikationsmetoder har visat sig vara en essentiell och gynnande aspekt när det gäller kommunikationen. Dessutom har det framkommit att bara genom att vårdpersonalen är närvarande och avsätter tid med personen med demens främjas förståelsen och kommunikationen underlättas.