Jod i mjölk : vad påverkar innehållet

Sammanfattning: Globalt är jodbrist ett av de allvarligaste hälsoproblemen. Delar av befolkningar i flertalet utvecklade länder som tidigare har haft tillräckliga intag av jod har idag jodbrist. Sveriges befolkning anses än så länge upprätthålla tillräcklig jodstatus, samtidigt som de långsiktiga trenderna visar att jodnivåerna i flera erkänt jodrika livsmedel minskar. Jod är ett spårämne med flertalet essentiella funktioner för den mänskliga fysiologin, bland annat för produktionen av hormoner som är centrala för normal tillväxt, utveckling av det centrala nervsystemets samt olika metabola funktioner. Intas för lite jod kan det leda till struma eller hypotyreos medan för mycket jod kan leda till tyroideacancer eller hypertyreos. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna bör vuxna inta 150 μg jod/dag. Rekommendationen för barn är något lägre medan rekommendationen för ammande och gravida är högre. Globalt sett är jodberikade bordssalt, fisk, skaldjur, alger och ägg viktiga jodkällor. I utvecklade länder är även mjölk- och mejeriprodukter en viktig källa till jod. I Sverige och övriga skandinaviska länder är salt berikat med jod samt mjölk- och mjölkprodukter de livsmedel som primärt tillgodoser jodbehovet. I svensk mjölk finns i genomsnitt 11,7 μg jod/100 g vilket gör att 16,8 % av svenskars jodbehov tillgodoses av konsumtionsmjölk. Mellan och inom länder finns däremot stora variationer i mjölkens jodinnehåll. Variationerna kan bero på fodrets sammansättning, huruvida rapsfröprodukter har använts vid utfodringen, säsongvariationer, geografiska variationer eller vilket produktionssystem som tillämpats på gården. Gemensamt för samtliga variationer är att de har en tydlig koppling till utfodringen. Även desinfektions- och spendoppningsmedel med jod som används efter mjölkning kan antas påverka jodnivåerna i mjölken. Den här litteraturstudien syftar till att undersöka jodinnehållet i svensk mjölk och jämföra det med nivåerna i utländsk mjölk. Studien syftar även till att sammanställa vilka faktorer som påverkar jodinnehållet i mjölk och därmed hur mjölkens jodinnehåll skulle kunna öka.