Säker lagring av krypteringsnycklar

Detta är en M1-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för systemteknik

Sammanfattning: Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system. Syftet med denna rapport är alltså att utvärdera hur säkra dagens sätt att lagra krypteringsnycklar är och vilka brister det finns med dessa. Syftet är även att få läsaren att förstå att hur man som användare beter sig spelar in på säkerheten i dessa system. Det visar sig att alla de behandlade systemen har brister som gör att krypteringsnyckeln kan hamna i orätta händer. Vissa av systemen har fler och större brister än de andra. Säkrast verkar bankdosor och aktiva kort vara då de egentligen bara är möjligt att attackera dessa om bedragaren kan få fysisk kontakt till dem. Vid fysisk kontakt har dessutom alla systemen brister som gör det möjligt att få ut krypteringsnyckeln. Det leder till slutsatsen att det är viktigt att användaren hanterar sin utrustning på ett säkert sätt och förhindrar obehöriga att få fysisk tillgång till dem.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)