Ensamstående mammors hälsa : Vilka faktorer påverkar deras livssituation

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa. Detta mått är inte endast fysiskt, möjligtvis finns det även psykologiska parametrar som spelar in och det är utifrån detta antagande som kontrollvariablerna väljs. Den fysiska delen av variabeln mäts i denna undersökning genom variabeln motion. I syfte att undersöka mödrarnas bakgrund är variablerna ålder, utbildning, sysselsättning och antal barn. För att vidare kunna mäta hur kvinnornas vardag ser ut undersöks hur ofta far/morföräldrar sitter barnvakt. För yrkesverksamma kvinnor mäts även sambandet med ordinarie veckoarbetstid och om arbetstiden passar in i livssituationen. Graden av frihet som kvinnorna upplever sig ha undersöks genom sambandet mellan hälsa och hur de upplever sin möjlighet att styra sitt eget liv och om de har ekonomiska svårigheter.

 

Det är tydligt att det finns ett positivt samband mellan dålig hälsa och att vara ensamstående mamma. Detta samband kvarstår även när vi undersöker ytterligare variabler. Vidare visar det sig att variablerna utbildning, sysselsättning, ekonomiska svårigheter, möjligheten att styra sitt liv och mängden utövad motion förklarar en del av sambandet, dock inte hela. Utöver familjetyp finner vi att känslan av att kunna styra sitt liv är viktigt för den självupplevda hälsan. De som upplever att de aldrig kan styra sitt liv lider större risk för dålig hälsa än de som kan styra sitt liv. Vi finner även att risken för dålig hälsa är större för de som endast genomfört grundskolan. Flera variabler visar sig sakna förklaringsvärde i denna modell. Att många variabler blir insignifikanta kan förklaras av det begränsade materialet. Variablerna rörande arbetstid och antal barn inte har något samband med variabeln självupplevd hälsa. Genomgående i studien är det svårt att avgöra kausalitetens riktning, då vi inte känner till kvinnans hälsotillstånd före hon blev ensamstående. Denna studie kan endast förklara en del av mekanismerna bakom den ensamstående mammans självupplevda hälsa, men studien fastställer att ensamstående kvinnor i genomsnitt lider av sämre hälsa än mammor som lever med pappan till sitt/sina barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)