Sjuksköterskors användning av SBAR vid akutvårds- och vårdavdelningar : En deskriptiv studie

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Inom vården sker en stor genomströmning av information. Därför är tydlig kommunikation mellan vårdpersonal viktig eftersom patientsäkerheten annars äventyras. Ett exempel på en kommunikationsmodell är SBAR som står för ”situation”, ”bakgrund”, aktuell status” och ”rekommendationer”. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av SBAR på fem avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige och om det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och inställning till SBAR, samt i vilka situationer som sjuksköterskor anser att SBAR är bäst tillämpbart. Metod: Deskriptiv stvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 103 enkäter delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar respektive akutvårdsavdelningar. Resultat: Oavsett avdelning ansåg totalt 56 procent av sjuksköterskorna (n=33) att SBAR var ett verktyg som var bäst tillämpbart vid rapport till akutteam. Trettiosex procent av sjuksköterskorna (n=26) på akutvårdsavdelningarna använde SBAR dagligen jämfört med vårdavdelningar där elva procent av sjuksköterskorna (n=8) använde SBAR dagligen. Inget samband kunde påvisas mellan antalet yrkesverksamma år och inställning till SBAR. Slutsats: Nittio procent (n=66) av de tillfrågade sjuksköterskorna i studien använde SBAR ibland och 46 procent (n=34) använde SBAR dagligen. De flesta ansåg att SBAR var ett verktyg som var tillämpbart vid rapportering till läkare eller till akutteam. Forskning stödjer att SBAR med fördel kan tillämpas vid icke akuta situationer. Trots det visar resultatet att sjuksköterskor inte använder SBAR i sådana lägen i den utsträckning som är möjlig. Kontinuerlig utbildning krävs för att SBAR ska inarbetas ytterligare i det dagliga arbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)