Kvinnors upplevelser av stress vid IVF-behandling. Hur kan denna stress minskas?

Sammanfattning: In vitro-fertilisering (IVF) kallas också provrörsbefruktning. Det första provrörsbarnet i Sverige föddes 1982. Drygt 10000 IVF-behandlingar per år genomförs i Sverige idag. I genomsnitt får 65 % av alla par som genomgår IVF-behandling barn efter tre försök. I vår kultur finns ett starkt socialt tryck på ett etablerat par att få barn, därtill läggs den egna biologiska driften att skaffa barn. Lazarus teorier handlar om stress, känslor och bemästrande i relation tillvarandra. Benner och Wrubel talar om människans sårbarhet för risken att förlora något som har stor betydelse. Upplevelsen av stress är individuell och det är viktigt att sjuksköterskan utgår från personens egen upplevelse av sin situation. Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stress i samband med IVF-behandling. Att identifiera åtgärder som kan minska denna stress och att ta reda på om det finns ett samband mellan stress och resultat. Litteraturstudien bygger på 13 vetenskapliga artiklar publicerade 2001-2007. Studierna är spridda över fyra olika världsdelar. En av studierna är kvalitativ och resten är kvantitativa. Resultatet analyserades induktivt utifrån syftet. Det mest stressande var väntetiden efter embryoåterföringen och att få reda på att försöket hade misslyckats. Efter att ha fått stöd och rådgivning så tyckte kvinnorna att de kunde hantera ett dåligt resultat bättre. Många ansåg att de klarade av den känslomässiga stressen bra på egen hand men de flesta tyckte ändå att psykiskt stöd skulle ingå som en del i behandlingen. Stress påverkades av både fysiska och psykiska faktorer i IVF-behandlingen. Psykologiskt stöd verkade ha positiva effekter för de flesta kvinnor som genomgick IVF-behandling. En mer positiv upplevelse av själva behandlingen, att bli sedd som individ och som par, mindre ångest och depression rapporterades. Det gav också en möjlighet att identifiera de par som var mest sårbara inför stressande situationer och hade störst behov av stöd. Bättre metoder behöver utvecklas för att finna de kvinnor/par som har störst behov och nytta av någon form av stöd.