Upplever politiker i Skåne hinder i sina politiska uppdrag baserat på vilket kön de tillhör?

Sammanfattning: I Sverige representeras flera av de politiska församlingarna idag av en kvantitativ jämställdhet, som innebär att både män och kvinnor finns jämnt företrädda och ska kunna ges lika möjligheter att påverka och forma villkoren för beslutsfattandet. Denna studie syftade till att undersöka upplevelsen av hinder bland skånska politiker, och genom det ta reda på om förutsättningarna var lika för båda könen i deras politiska uppdrag. Studien gjordes på politiker i fyra skånska fullmäktigeförsamlingar, och bestod av en digital enkät baserad på två befintliga hindersskalor. Skalorna översattes från engelska till svenska och anpassades till en politisk kontext, samt kompletterades med egenkonstruerade frågor kring upplevda fördelar. Testpersonerna kunde besvara enkäten utifrån hur ofta de upplevde könsrelaterade- och icke könsrelaterade hinder och fördelar, och ombads även att svara på vilken könstillhörighet och typ av politiskt förtroendeuppdrag de hade, samt gavs möjlighet att svara på hur de skattade sig ideologiskt från vänster till höger. Resultaten visade att kvinnliga politiker upplevde fler könsrelaterade hinder än sina politiska manliga kollegor, att det inte fanns någon skillnad i upplevelsen av icke-könsrelaterade hinder mellan kvinnor och män, samt att kvinnliga politiker upplevde större fördelar utifrån sin könstillhörighet när de skulle väljas till politiska förtroendeuppdrag. Resultatet kan eventuellt förklaras med att de politiska församlingarna som vi valde att studera hade en kvantitativ jämställdhet, men troligtvis inte en upplevd kvalitativ jämställdhet där båda könen gavs samma möjligheter och rättigheter.