Nytt men inte fejkat om fake news : En studie om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HLK, Globala studier

Sammanfattning: Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)