Resonemangs- och kommunikationsförmågan i matematikläromedel : en kvalitativ innehållsanalys av läromedel i årskurs 6

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan Väst/Avd för utbildningsvetenskap och språk; Högskolan Väst/Avd för utbildningsvetenskap och språk

Författare: Sanela Jabbie; Eva Covic; [2019]

Nyckelord: läromedel; matematik; kommunikation;

Sammanfattning: Bakgrund: Flertalet forskare har visat att läroboken är dominerande i matematikundervisningen. Forskarna har även funnit att en del läromedel inte alltid är kopplade till läroplanen (Skolverket, 2003; Skolinspektionen, 2009; Brändström, 2003; Johnsson Harrie, 2016). I läroplanen (Skolverket, 2018) uttrycks det i kursplanen att kommunikationsförmågan är en viktig del, men eftersom forskning har visat att undervisningen till största delen är läroboksstyrd kan detta medföra att elever ges få möjligheter att kommunicera matematik med olika uttrycksformer i undervisningen (Skolverket, 2018; Ahl et al. 2013; Skolinspektionen, 2010). En viktig del i läroplanen är att elever ges förutsättningar att lära sig att använda olika uttrycksformer, vilket är betydelsefullt för att eleverna ska utveckla sin kommunikations- och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). För att lärare ska kunna variera sin undervisning i matematik är det betydelsefullt om de använder tillhörande lärarhandledning (Brändström, 2003). Syfte: Syftet med studien var att studera vilka arbetsformer och uttrycksformer eleverna ges möjlighet att använda i två utvalda läroböcker i matematik för årskurs 6, samt vilket stöd tillhörande lärarhandledningar ger läraren. Metod: För att besvara vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. Studien avgränsades till att undersöka två läroböcker för årskurs 6 med tillhörande lärarhandledningar. Resultat: Resultatet visar att elever ges få möjligheter till att arbeta med olika arbetsformer. Dock visade granskningen av lärarhandledningarna att de ger läraren stöd i att planera matematikundervisning där elever erbjuds att arbeta med olika arbetsformer. Granskningen av läroböckerna visade att den dominerande uttrycksformen var den algebraiska/aritmetiska. Granskningen av lärarhandledningarna visade däremot att den uttrycksform som lärare ges mest stöd för att använda är den logiska/språkliga uttrycksformen. Resultatet visade även att samtliga lärarhandledningar var av både instruerande och bildande karaktär.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)