En amerikansk övertygelse om anskaffningsvärde - Kvalitativ studie av värderingsgrunder inom det gemensamma konceptuella ramverket

Sammanfattning: Examensarbetets titel: En amerikansk övertygelse om anskaffningsvärde - Kvalitativ studie av värderingsgrunder inom det gemensamma konceptuella ramverket Seminariedatum: 2021-06-02 Kurs: FEKH69, Kandidatuppsats i redovisning, 15 HP Författare: Matilda Borén, Viktor Hillskär, Mathilda Åkesson Handledare: Kristina Artsberg Fem nyckelord: Verkligt värde, Anskaffningsvärde, Konceptuellt ramverk, Konvergensprojektet, Kvalitativa egenskaper Forskningsfråga: Varför anser FASB att anskaffningsvärde är den mest lämpliga värderingsgrunden vid värdering av materiella anläggningstillgångar och varför uppnåddes inte konvergens inom Phase C - Measurement? Syfte: Syftet är att analysera FASBs syn på lämplig värderingsgrund vid värdering av materiella anläggningstillgångar samt att undersöka anledningarna till att konvergens med IASB ännu inte har uppnåtts inom området. Metod: Metoden utgörs av en analyserande fallstudie vilken utgår ifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Uppsatsen är en dokumentstudie vars analysmetod utgörs av en konventionell innehållsanalys. Empirin utgörs av 18 olika organisationsdokument från FASB och IASB sorterade under fyra huvudområden; Projektet med ett gemensamt konceptuellt ramverk, Kvalitativa egenskaper, Värdering inom det gemensamma konceptuella ramverket samt SFAS No. 157 - Fair Value Measurements, inkluderat comment letters relaterade till SECs studie Study on Mark-To-Market Accounting. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska perspektiv består av anglosaxisk kontra kontinental redovisningstradition, regelbaserad kontra principbaserad redovisning, policyprocessen (elitism kontra pluralism), politisk lobbying samt försiktighetsprincipen, vilka används för att analysera den insamlade empirin. Resultat: Den konventionella innehållsanalysen belyser en övervägande pluralistisk gemensam process inom projektet med att ta fram ett gemensamt konceptuellt ramverk med vissa tendenser till elitism från FASB. Vidare finns indikationer på både pluralism och elitism inom FASBs egna normgivning, inom vilken det även föreligger en implicit möjlighet till att politisk lobbying har förekommit. Därutöver framkommer en rädsla för inadekvat tillämpning av begreppet trovärdig representation och en önskan om att klargöra definitioner och termer, vilket indikerar den amerikanska varianten av anglosaxisk redovisningstradition. Därtill tydliggörs utövandet av en mer regelbaserad redovisning, vilken är mer i enlighet med legal form och ett transaktionsinriktat synsätt. Motståndet mot verkligt värde grundas i en stor osäkerhet i precision, partiskhet och pålitlighet varav valet av den försiktighet som trovärdig representation innebär framför relevans kan konstateras vara ett genomgående argument emot verkligt värde Slutsatser: Studiens slutsats är att att FASB anser att anskaffningsvärde är det mest lämpliga valet av värderingsgrund vid värdering av materiella anläggningstillgångar till följd av ett förespråkande av trovärdig representation framför relevans. Detta grundas på tydliga indikationer på att FASB vidhåller historiska redovisningstraditioner som är regelbaserade och följer av ett anglosaxisk synsätt samt en stark tillämpning av försiktighetsprincipen. Slutsatsen förstärks av att termerna, vilka används för att uttrycka osäkerhet och motstånd mot verkligt värde, är helt kontrasterande mot innebörden av trovärdig representation. Gällande frågeställningen varför konvergens med IASB ännu inte har uppnåtts inom området dras en övergripande slutsats att detta beror på principiellt olika åsikter vilket försvårade en samsyn, samt valet av att avsluta projektet innan det hann färdigställas.