Compassion, kamratrelationer och depression : - en tvärsnittsstudie på gymnasieungdomar

Detta är en Master-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: I studien undersöks begreppet compassion och dess samband med upplevd kvalitet i kamratrelationer samt hur dessa kan predicera depressionssymtom hos gymnasieungdomar. Compassion, att lida med sig själv och andra samt att agera på detta, är en viktig faktor för att minska psykisk ohälsa. Data från gymnasieungdomar (N = 209, 15 – 18 år) samlades in genom självskattningsinstrumenten: Compassion Engagement and Action Scale- Youth (CEAS-Y), Patient Reported Outcomes Measurement Information System (PROMIS), Peer Relations (Kamratrelationer), Becks depressionsindex (BUS-D) och Revised Children’s Anxiety and Depression Scale (RCADS). Insamlingen av data skedde elektroniskt via Textalk Websurvey. Den statistiska analysen presenteras i form av Pearson’s korrelationskoefficient (r) och 2 multipla linjära regressioner. Resultatet visar att de tre olika delskalorna i CEAS-Y; Compassion för sig själv, Compassion för andra och Compassion från andra korrelerar positivt och signifikant med varandra. Effekten på korrelationerna, svag-medelstark, indikerar att skalorna är relaterade, men ändå mäter olika aspekter av begreppet compassion. Kamratrelationer korrelerar positivt signifikant med alla delskalorna i CEAS-Y. Resultatet visar att Compassion för sig själv och Kamratrelationer kan förklara variationen i depressionssymtom skattade med RCADS statistiskt signifikant, medan samma variabler tillsammans med Compassion för andra kan förklara depressionssymtom skattade med BUSD. Det är troligt att det finns en växelverkan mellan kamratrelationer och compassion där variablerna övas och utvecklas tillsammans. Studien konstaterar att kamratrelationer och compassion är viktiga skyddande faktorer vid depressiva symtom hos gymnasieungdomar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)