Värderingar styr företagens sociala hållbarhetsarbete - Mänskliga rättigheter som en del av företagens samhällsansvar

Sammanfattning: I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts. Jag har läst en mängd litteratur för att få en överblick över diskursen för att senare fördjupa mig i delar som jag anser är väsentliga och har passat mina frågeställningar. Jag använder företagen Hennes & Mauritz, IKEA och Volvo för att såväl illustrera som styrka mina argument. Förutom akademisk litteratur har jag använt mig av företagens års- och hållbarhetsrapporter samt en del källor hämtade från internet.Uppsatsen diskuterar vilken roll CSR fyller för de mänskliga rättigheterna. Olika exempel på CSR verksamhet diskuteras med exempel från företagens verksamhet. Bland annat lyfts för vad och för vem företagen anser sig ansvariga för och även vilka områden företagen konkret arbetar för i sitt CSR-arbete. De valda företagen har valt att ansluta sig till FN-initiativet Global Compact vilket uppsatsen också berör. Det finns många argument mot CSR och bland annat företagens motiv kritiseras. Trots att CSR står inför utmaningar när det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna ser jag i min studie goda resultat av CSR-arbete. Jag ser i min slutsats ingen anledning att förkasta CSR men uttrycker att det bör ses som ett komplement till nationell lagstiftning. Ett starkt civilt samhälle och ett ökat samarbete mellan parter anser jag också är en förutsättning för att tillgodose de mänskliga rättigheterna.