”De är ju så duktiga, jamen intelligenta, barnen” : Språk, makt och positionering i förskolan

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna positionerar barnen olika beroende på barnens verbala förmåga samt om och i så fall i vilken grad barnen positionerar varandra utifrån deras språkliga förmågor. Studien är utförd genom kvalitativ metod, där två avdelningar i samma förskola deltog. Datainsamlingsmetoderna som användes var intervjuer och observationer. Både barn och pedagoger observerades och intervjuernas respondenter var pedagogerna. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och diskurser. I analysen av det insamlade materialet framkom leken som en viktig del i synliggörandet av maktaspekterna i den medverkande förskolan. Det var genom leken som barnens positionering av varandra blev synlig. Även pedagogerna positionerade barnen utifrån hur pass bra lekare barnen ansågs vara. Resultatet visade även att det verbala språket hade betydelse för hur barnen inkluderade och exkluderade varandra i leken. Det framkom också att pedagogerna hade en hög medvetenhet om att de befann sig i en maktposition gentemot barnen, samt en stark vilja att förvalta makten väl. I de pedagogstyrda aktiviteterna visade resultatet att de verbalt starka barnen hade större samstämmighet med pedagogerna och erbjöds mer delaktighet, jämfört med de barn som precis börjat utveckla verbalt språk och barn med språklig sårbarhet.