Ledningsgruppens effektivitet - med fokus på tillit

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Kristianstad/Fakulteten för lärarutbildning

Sammanfattning: En välfungerande och effektiv ledningsgrupp är en framgångsfaktor inom såväl privat som offentlig sektor. Ledningsgruppens speciella karaktär gör att alternativa grupputvecklingsmodeller, utöver de mer klassiska, kan vara mer användbara. Syftet med studien är att undersöka om faktorerna tillit, konflikt, åtagande, ansvarsskyldighet och resultat i Lencionis (2002) modell är relevanta utgångspunkter i arbete med ledningsgruppers effektivitet, med fokus på tillit. Utifrån en egenkonstruerad enkät med självskattning från 74 ledares bedömningar, har deskriptiva analyser utförts. Vidare har t-test, regressionssamband och principalkomponentanalyser genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Utifrån denna studies resultat ges endast ett måttligt stöd för att de fem faktorerna förklarar ledargruppsdeltagares syn på ledningsgruppens effektivitet även om de individuellt bedöms som relevanta. Det finns indikationer på att med ytterligare frågor skulle reliabiliteten öka och därmed ge ett tydligare stöd åt de fem faktorerna. Ytterligare studier behövs för att klargöra detta samband. Studien ger dock stöd för betydelsen av tillit och dess oberoende av demografiska variabler som kön, ålder, sektor eller ledningsgruppserfarenhet. Vidare visar studien att ledningsgruppens effektivitet kan beskrivas i två komponenter med flera delar där komponenterna handlar om inre och yttre effektivitet, vilket också är i linje med Granberg och Wallenholm (2017). Sammantaget ger detta en bild av att alternativa modeller som Lencionis (2002) kan vara relevanta att använda och att de fem faktorerna tillit, konflikt, åtagande, ansvarsskyldighet och resultat ändå kan vara relevanta utgångspunkter i arbetet med ledningsgruppens effektivitet, med fokus på tillit.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)