Vass som foder till häst och nötkreatur : från skörd till ensilering

Sammanfattning: Vass (Phragmites australis) har historiskt sett använts som foder till framförallt nötkreatur, men på senare år har den blivit föremål för diskussioner som ett alternativt fodermedel till både nötkreatur och häst. I och med bristen på grovfoder år 2018 lyftes vass fram som en möjlig ersättare till odlat grovfoder. Samtidigt har också övergödningen i Östersjön väckt intresse för ett återtagande av näring genom att skörda vass. Vassen trivs i näringsrika vatten där den tar upp kväve och fosfor. Vass kan ges som foder till både hästar och nötkreatur, men det behövs mer forskning kring vassens näringsinnehåll i Sverige. Näringsinnehållet är beroende av årstid och näringsvärdet är högst under växtperioden. Halten av råprotein och energi sjunker i takt med att växten mognar samtidigt som fiberinnehållet ökar. Det innebär att foderkvaliteten är lägre i äldre vass. Därutöver har också bladen ett högre fodervärde än stammen. För att skapa ett vassensilage av god näringsmässig och hygienisk kvalitet krävs noggrann planering kring skördeområde och skördetid. Miljön vassen växer i har stor påverkan på näringsupptaget och tillväxten. Flera skördar under en säsong ger foder med högre kvalitet. En viktig aspekt vid skörd är att det tas hänsyn till den känsliga miljön, med anpassade maskiner och respekt för djurlivet. Vid ensilering av vass kan tillsats av socker förbättra mjölksyrajäsningen. I vissa fall kan även mjölksyrabakterier behöva tillsättas. Tillsats av organiska syror är ett alternativ för att skapa ett lagringsdugligt ensilage.