Undersökning av epifytiska lavar i stadsmiljö : En jämförelse mellan Uddevalla och Östersund

Sammanfattning: Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid.