Bestämning och jämförelse av lägsta detektionsintervall för odling och qPCR vid analys av Staphylococcus aureus

Sammanfattning: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. På neonatalavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har det förekommit inkonsekventa odlingsresultat vid misstänkt VRI orsakad av Staphylococcus aureus. Att förebygga VRI samt värna om patientsäkerheten kräver känsliga och pålitliga laboratorieanalyser. Syftet med studien var att bestämma och jämföra lägsta detektionsintervall för metoderna odling och qPCR med och utan anrikning i MAMSA-buljong, av S. aureus. Seriespädningar av S. aureus tillreddes och koncentrationer för ursprungsrören uträknades via viable count (VC). Odling på blodagar samt qPCR med och utan anrikning i MAMSA-buljong utfördes. Resultaten användes för att bestämma ett lägsta detektionsintervall. Odling gav ett lägsta detektionsintervall mellan 0,5–62 CFU/ml, och qPCR mellan 6400–140 000 CFU/ml. Anrikning med MAMSA-buljong innan qPCR-analys gav ett lägsta detektionsintervall mellan 0,6–140 CFU/ml. För detektion via odling räcker enstaka till tiotals CFU/ml i analysprovet. Vid qPCR behövs tusentals till hundratusentals CFU/ml i analysprovet, men vid qPCR med MAMSA-anrikning kan detektionsintervallet sänkas till nivåer jämförbara med odling. För att kunna applicera studiens resultat på den laborativa verksamheten krävs vidare studier med fler bakteriearter och replikat.