Gallring av skadade tallbestånd : skadornas inverka samt gallringens möjlighet att minska skadenivån
Sammanfattning: Älgskador på tall orsakar ekonomiska problem i skogsbruket som tillväxtförluster och kvalitetsnedsättning på såväl rundvirke som sågad vara. Hur stor påverkan de kvalitetsnedsättande skadorna har för timret är dock inte klarlagt. Möjligheten att minska effekterna med hjälp av gallring är inte heller undersökta i någon större utsträckning. Studiens övergripande syfte var att bidra till kunskapsläget om vilken inverkan älgliknande skador har vid förstagallring av tallskog. Samt undersöka om det finns möjlighet att via gallring minska den allmänna skadenivån i beståndet. Fältinventering utfördes i fem talldominerade bestånd före och efter gallring. Avverkad volym, timmervolym, volym stamfelsved och andel manuella kap hämtades från skördardata. Gallringen ledde inte till någon generell sänkning av andelen skador, men specifikt för tvärkrökar och dubbeltopp så blev det en statistisk signifikant sänkning med 0,4 – 1. En teoretisk analys visar att potentialen att sänka andelen skador i förstaggallring är relativt liten. Det finns svaga tecken på att andelen stamfelsved påverkas av skadeandelen. Datamaterialet var dock för litet för att det skulle bli statistiskt signifikant. Även om det finns en effekt av skadeandelen verkar det individuella maskinlagets agerande ha en större betydelse. Inget samband identifierades mellan skadenivån i bestånden och beståndsvariabler som volym, grundyta eller medeldiameter. Att gallringen inte leder till en sänkning av skadeandelar i beståndet beror främst på två faktorer: Det relativt stora stickvägsuttaget som sker i förstagallringar samt tidspressen som finns på skördarförarna. Utfallet av timmer från gallring verkar påverkas relativt lite av skadorna och lär även minska med tiden.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)