Underbart är kort, eller? Meningslängdens betydelse för läsförståelse hos barn med lässvårigheter

Sammanfattning: I den här uppsatsen undersöks meningslängdens betydelse för läsförståelsen hos barn med lässvårigheter. Syftet är att ta reda på om råden om att skriva korta meningar i lättläst skön­litteratur är rimliga eller behöver nyanseras. Med en kvantitativ metod jämförs skön­litterära texter som manipulerats på fyra olika sätt – med långa och korta meningar och med och utan sambandsskapande ord. Materialet består av läsförståelsetester av 57 elever i årskurs 3 och 4, varav 28 hade lässvårigheter och 29 inte hade det. Utifrån resultatet kan jag konstatera att enskilda svåra ord och uttryck verkar påverka läsförståelsen av texten som helhet och att explicit uttryckt koherens underlättar förståelsen. Däremot verkar långa meningar inte automatiskt göra en text svårare att förstå. Det kan därför vara befogat att i skrivråd och lätt­lästrekommendationer trycka mer på behovet av enkla ord och koherens. Men för att kunna dra några säkra slut­satser om meningslängdens betydelse för läsförståelsen behövs en större undersökning.