Bilan faller - Dödsstraffet och dess avskaffande

Sammanfattning: Förevarande arbete har som målsättning att utreda huruvida en förändring i dödsstraffsdebatten skedde under 1800-talet och 1900-talets första decennier intill dess avskaffande 1921. För att på ett bra sätt kunna företa en sådan granskning inleds uppsatsen med ett avsnitt som kortfattat beskriver den svenska historien för att därefter följas av ett avsnitt enbart rörande dödsstraffsdebatten och avslutas med en analyserande och reflekterande del. Den svenska historien var under lång tid präglad av krig och konfliket såväl med våra grannstater som inom riket. Det tidiga Sverige under Birger Jarl och Magnus Ladulås lade dock en någorlunda stabil grund till vad som efter Kalmarunionens fall utbyggdes av Gustav Vasa och hans söner under 1500-talet och 1600-talets början. Kungen knöt alltmer makt till sin person och kyrkan reformerades. Under denna tid började dödsstraffen alltmer bli påtagliga i den svenska lagen och fortsatte vara så till 1800-talet. Riket var fram till 1809 ofta i krig och utvecklades långsamt. På 1800-talet inleddes en sekulariseringsprocess samtidigt som den industriella revolutionen urbaniserade och utvecklade riket. Den gamla ståndsriksdagen försvann och ersattes av en tvåkammarriksdag. Rättsligt inskränktes dödsstraffet succesivt under denna tid och försvann helt 1921. Dödsstraffsdebatten under denna tid inriktade sig på ett par centrala argument som var återkommande under hela debatten. Dessa var, preventiv verkan, problematiken då en livstidsdömd begår nya brott, statens nödvärnsrätt och plikt att försvara sig, att dödsstraffet är barbariskt och tillhör en svunnen tid, att möjligheten till förbättring försvinner samt risken att en oskyldig döms. Vissa andra debattinlägg var mer tidstypiska, häribland kan finnas teologiska argument som var starkare och mer återkommande i början av debatten medan psykologiska argument och jämförelser med utlandet slår igenom senare i debatten. Debatten är under hela 1800-talet och 1900-talets två första decennier tämligen likformig och förändras ej i alltför stor utsträckning. Skälen till detta är enligt min uppfattning att dödsstraffets kärna ständigt är densamma. De förändringar som sker är främst hänförliga till den samhälleliga förändringen som sker. De återkommande argumenten att tiden för straffets avskaffande måste vara den rätta blir således mycket träffande då det snarare än samhället mognad än den föga förändrade debatten som blir avgörande för när straffet sedermera avskaffas. Ett för tidigt avskaffande hade med detta synsätt varit omöjligt då samhället och folket ej var redo, jfr det decentraliserade medeltida Sverige eller den krigiska stormakten. De förändringar i samhället som skedde under 1800-talet och 1900-talets början lade grunden för denna mognad varför straffets avskaffande trots ihärdig debatt drog ut på tiden.