Förekomst och angreppsgrad av gråmögel och ”purple spot of asparagus” i skånsk sparrisproduktion

Sammanfattning: Svensk sparrisodling växer, men produktiviteten, mätt som skörden i ton per hektar, är lägre än i närliggande produktionsländer. Medelskörden i Sverige var 1,6 ton per hektar år 2016, medan Tysklands preliminära medelskörd var 5,5 ton/ha år 2017. Orsaken till de lägre skördarna är inte utredd, men svampsjukdomar kan vara en del av problemet. Som en del av projektet ”Tillväxt för svensk sparrisproduktion” genomfördes en fältstudie för att undersöka förekomsten och angreppsgraden av gråmögel, orsakad av Botrytis cinerea, och ”purple spot of asparagus”, orsakad av Stemphylium sp., i skånsk sparrisproduktion. Endast angrepp på sparrisplymerna inkluderades i denna studie. En litteraturstudie inkluderades i arbetet för att klarlägga de bakomliggande mekanismerna för sjukdomsutveckling. I fältstudien ingick sex odlarbesök som innehöll tre delmoment; semistrukturerade intervjuer med producenter, insamling av prover för identifikation av patogener samt visuella bedömningar av angreppsgraden i fält. Angreppsgraden bedömdes utifrån en skala på 0-5, där varje siffra motsvarade ett angreppsintervall i procent, som i sin tur motsvarade den andel av den fotosyntetiserande ytan som uppvisade sjukdomssymptom. Sannolikheten för att infektion ska inträffa är högre om förhållandena är optimala för de patogena svamparnas utveckling. Optimala förhållanden för gråmögelinfektion inträffar vid temperaturer mellan 12 och 30°C med relativ luftfuktighet på över 93 % eller minst 4 timmars bladväta. ”Purple spot of asparagus” utvecklas bäst vid 20-25°C, luftfuktighet över 95 % eller ca 10 timmars bladväta. Båda patogenerna penetrerar växten genom klyvöppningar eller via sår. Skadorna som uppstår efter infektion gör att den fotosyntetiserande ytan på sparrisplantan minskar, vilket leder till att mindre mängd näring lagras i rotsystemet inför nästkommande säsong. Fältbesöken genomfördes 18-22 september 2017; gråmögel förekom då hos alla sex besökta producenter och ”purple spot of asparagus” förekom hos fem av sex producenter. Medelvärdet i angreppsgrad för en undersökt rad med sparris varierade mellan 2–37% för gråmögel och mellan 3–60% för ”purple spot of asparagus”. Vid observationstillfället hade även 0-87% av fyllokladierna (ombildade stamdelar som funktionellt ersätter blad) fallit av från sparrisskotten, vilket var positivt korrelerat med angreppsgrad av såväl gråmögel som purple spot. Angreppsgraden av de båda sjukdomarna var också positivt korrelerad med varandra; det fanns ett linjärt samband mellan sjukdomarna. Dessa korrelationer var i linje med tidigare publicerade studier. Den stora variationen mellan producenterna i det insamlade datamaterialet berodde troligtvis på lokal vädervariation, olika sortval, planteringstäthet, planteringsår och vissa kulturåtgärder såsom bevattning. På grund av den begränsade mängden observationer kunde inga orsakssamband klarläggas. Eftersom infektion av gråmögel och ”purple spot of asparagus” styrs av temperatur och fuktighet bör förebyggande växtskyddåtgärder fokusera på dessa faktorer. För att undvika stora skördeförluster i framtiden finns ett behov av att utveckla en integrerad växtskyddsstrategi för svampsjukdomar i sparrisproduktion.