”Ingenting är fel utan allt är vackert” : pedagogers yttranden om genuspedagogik i förskolan.

Sammanfattning: Vårt arbete kretsar kring genus och betydelsen om genusmedvetenhet i förskolan. För enligt Skolverket (2014) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) har barn rätt att utvecklas utan påverkan från stereotypa könsroller under sin vistelse på förskolan. Vår valda teori är inlärningsteorin för den tar upp hur barn skapar sin identitet genom att ha vuxna som modeller och tar till följd efter deras beteende, vilket vi ansåg kan förklara varför det är viktigt att pedagoger föregår med hållbart exempel på genusnormerna. Därmed är vårt syfte med undersökningen att skapa kunskap om förskollärarnas påverkan av barns genusnormer i förskolan. Undersökningens specificerande syfte är utifrån detta att undersöka vilka olika sätt pedagoger resonerar kring arbetet med genus.I bakgrunden tar vi upp jämställdhetsarbetet ur ett historiskt perspektiv, för att klargöra hur det har påverkat genusmedvetenhetens framfart. Vidare i bakgrunden tar vi upp olika genuspedagogiker som har utvecklas ur genusprogrammen som startade 2004. Den könskompensatoriska-, könsneutrala- och den normkritiska pedagogiken. Vi tar även upp vår valda teori, inlärningsteorin och teorins syn på barns identitetskapande.Vår studie är en kvalitativ studie där vi valt att arbeta med intervjuer för att närma oss pedagogernas tankar kring sitt arbetssätt. Vi genomförde enskilda intervjuer och använde oss av löpande protokoll för att samla in vårt empiriska materialVårt resultat visade att pedagogerna säger sig tänka utefter könsneutral, normkritisk och könskompensatorisk pedagogik under bemötandet av barnen och samtalen med barnen om genus. Deras genuspedagogik smittar även av sig på miljön och val av leksaker. I resultatdiskussionen diskuteras dessa pedagogiker utifrån vårt resultat. De presenteras under olika rubriker: bemötande, genussamtal och miljö. Resultatet visade att barnen påverkas av pedagogernas förhållningsätt, genom detta kan en konsekvens vara att om en pedagog utgår från traditionella könsnormer i sitt arbete kan barnen påverkas till att bibehålla de normerna. Vi tar även upp läroplanens mål och inverkan på pedagogiken, enligt läroplanen ska inte traditionella könsroller användas i pedagogiken dock för att kunna arbeta kompensatoriskt måste förskollärare utgå från de traditionella könsrollerna för att kompensatoriskt motverka dem.