Energitillgänglighet : En kvantitativ studie om energitillgänglighet hos kvinnliga idrottare som utför viktbärande idrotter.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka energibalansen, energitillgängligheten och näringssammansättningen med fokus på kolhydrater, fett och protein hos fyra kvinnors som utför någon form av viktbärande idrott. De frågeställningar som hjälpte att besvara syftet var: (1) Möter de fyra kvinnliga idrottarna som utför viktbärande idrott sitt energibehov? (2) Säkerställer de en adekvat energitillgänglighet? (3) Hur såg näringssammansättningen med fokus på kolhydrater, fett och protein ut? Metod: Under en veckas tid fick fyra kvinnliga deltagare i åldern 22-28 med ett BMI mellan 19,8-21,1 som utför någon form av viktbärande idrott minst sju timmar i veckan föra kostdagbok för att kunna uppskatta deras energiintag. För att få fram ett så riktigt resultat som möjligt fick de väga maten med hjälp av köksvåg samt använda sig av hushållsmått. Analyserna av kostregistreringen gjordes i kostprogrammet Dietistnet. Under samma period använde de sig av pulsklocka och pulsband för att kunna beräkna energiförbrukningen. Även den basala ämnesomsättningen (BMR) räknades ut i Dietistnet med hjälp variablerna ålder, längd och vikt samt aktivitetsnivå. Uppskattning av energibalansen räknades ut genom att addera den basala ämnesomsättningen som blev estimerad med hjälp av programmet Dietistnet med energiförbrukning från fysisk aktivitet för att få fram den totala energiförbrukningen. Den totala energiförbrukningen subtraherades sedan med det totala energiintaget från kost (mat, dryck). Resultat: Tre av fyra deltagare har ett energiunderskott på mer än 1000kcal/vecka. En deltagare ligger i energiunderskott på mer än 400kcal/dag. Ingen av de fyra forskningspersonerna uppnådde en energitillgänglighet 30-40 kcal/kg fettfri massa (FFM) per dag. Alla deltagare uppnådde en energitillgänglighet <30 kcal per kg FFM/dag. Kolhydratsintaget och fettintaget hos alla forskningspersoner var lägre än rekommenderat. Proteinintaget hos alla forskningspersoner var högre än rekommenderat. Slutsats: Ingen av de fyra försökspersonerna möter sitt energibehov. Ingen säkerställer en adekvat energitillgänglighet. Resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom många uppgifter baseras på uppskattningar.