Armlängdsprincipen i svensk rätt - med fokus på indirekta prissättningssystem

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats diskuterar internprissättning, d.v.s. koncernintern gränsöverskridande handel, i ljuset av de förändringar som BEPS-projektet innebär gällande aggressiv skatteplanering och skatteerosion. Arbetet innehåller en genomgång av gällande rätt, både vad avser grunderna kring armlängdsprincipen, rättstillämpningen, samt de faktorer som styr det marknadsmässiga priset i den enskilda transaktionen. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv då armlängdsregeln är vad som är bindande för svensk domstol. Materialet utgörs däremot primärt av internationella källor utgivna av OECD. Fokus i uppsatsen ligger på problematiken kring att det i svensk praxis, som följd av att koncerner centraliserar en rad funktioner i ett bolag (s.k. group service center), godkänns att prissättningen sker indirekt. Sådan prissättning sker typiskt sett genom att tjänstemottagande bolag ersätter group service centret för dess utgifter, varför det rör sig om avdrag för kostnader i den svenska näringsverksamheten. Dessa kostnader grundas emellertid på schabloner som saknar samband med de tjänster som faktiskt erhålls i det mottagande bolaget. Dylik prissättning är en udda företeelse i vårt svenska beskattningssystem. Dess acceptans är ytterst beroende av rättsområdets internationella komplexitet, vilken synliggörs av att koncerner tillåts vidta affärsmässiga strategier i sin interna handel. Sådan affärsmässighet medför att någon korrigering i princip inte kan ske. Skatteverket har åtminstone fortfarande att vinna ett mål i högsta instans. Men innebär indirekt prissättning att en del av skattebasen eroderar? Svensk praxis indikerar att det är sannolikt. Även OECD berör problematiken i BEPS Action Plan. Därmed uppstår frågan huruvida någonting kommer att göras åt grundvalarna för dessa indirekta prissättningssystem. Hur förhåller sig den eventuella skatteerosionen till de affärsmässiga skälen? Oklarheten är stor – i september 2015 ges en hint om rättsutvecklingen då OECD skall presentera förslag på nya riktlinjer i frågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)