Läsförståelse, hörförståelse eller förståelse av skriven text : vad har de extra anpassningarna för roll i de nationella proven och vad är det vi prövar?

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan Kristianstad/Fakulteten för lärarutbildning; Högskolan Kristianstad/Fakulteten för lärarutbildning

Sammanfattning: Studiens syfte är att beskriva lärares syn på tillgång till extra anpassningar vid ordinarie läsförståelseundervisning gentemot vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska, årskurs 6, för elever i lässvårigheter. Vidare syftade även studien till att undersöka hur lärare tolkar begreppen läsförståelse respektive hörförståelse samt huruvida de anser att man kan pröva flera förmågor (avkodning och förståelse) i samma prov. Vi valde en kvantitativ metod, genom att använda oss av en enkät, som 51 respondenter besvarade. För att skapa en bredd i empirin ställdes öppna frågor där respondenternas egna tolkningar efterfrågades vilket skapade studiens kvalitativa ansats. Den insamlade empirin redovisades tematiskt, efter de olika teman som synliggjordes vid sammanställningen. Analysen följde sedan samma tematiska struktur och kopplades till ett sociokulturellt perspektiv samt till ett Kommunikativt Relationsinriktat Perspektiv. Ett resultat som studien visade på var stora skillnader i elevernas tillgång till extra anpassningar vid ordinarie undervisning respektive vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska, årskurs 6. Flertalet av respondenterna valde att följa Skolverkets (2018a) rekommendationer kring vilka anpassningar som är tillåtna vid de nationella proven, vilket innebär att många av de anpassningar som eleven använder sig av i den ordinarie undervisningen inte kan användas vid provtillfället. Det framkom även i resultaten att elever erbjuds använda anpassningar vid de nationella proven som de ej har tillgång till i den ordinarie undervisningen, vilket går emot Skolverkets (2018a) riktlinjer. Ytterligare resultat som synliggjordes var det stora tolkningsutrymme och de skilda tolkningar som finns på begreppet läsförståelse och hur detta torde prövas. Vikten av ett gott samarbete mellan specialpedagogiska kompetenser och skolpersonal samt tydliggörande av begrepp diskuterades som viktigt utifrån empirin. Även förslag på ett nytt begrepp framställdes, ett sk. textförståelse-begrepp, som möjliggör prövning av förståelse av skriven text och avkodningsförmåga. Denna förmåga föreslogs istället prövas enskilt, vilket skulle kunna säkerställa validiteten av prövning av båda förmågorna

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)