"We know more than we can say" : Betydelsen av tyst kunskap på ledarnivå för ökat organisatoriskt lärande

Sammanfattning: Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad.   Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare.   För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data.   De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess.   Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper. Överföring, skapande och inlärning sker främst via problemhantering och gynnas via skiftmöten, produktionsmöten, zonmöten och skiftöverlämningar. Idag tas kunskaper endast tillvaras genom att lära andra.   Utifrån analysen framgår det att tyst kunskap inte är ett känt begrepp i verksamheten samt att det inte finns någon plan över hur den bevaras eller överförs till andra. Att kodifiera produktionsledarnas kunskaper inte existerar idag, vilket gör att det inte finns någon standardisering över deras arbetsflöde. Överföringen av kunskaper sker oftast i relation till problemhantering eller via olika typer av möten och mentors-lärlingsskap är överhängande den mest användbara metod för att sprida tyst kunskap.