Vänners betydelse för återhämtning hos personer som för första gången insjuknat i psykos

Sammanfattning: I föreliggande studie undersöks huruvida vänskapsrelationer har någon betydelse för återhämtning efter ett års behandling hos personer som för första gången drabbats av psykos. I studien ingår 35 patienter som deltar i ett vårdprogram riktat mot nyinsjuknade som drivs av teamet för nyinsjuknad i psykos (NIP) i Malmö. Underlaget för studiens statistiska analyser består av bedömningar och självskattningar av patienternas vänskapsrelationer samt mått på funktion och symtom vid vårdkontakt respektive efter ett års behandling. Icke-parametriska test användes för att undersöka om de som bedömdes ha vänner skiljde sig avseende återhämtning från de som bedömts sakna vänner. Korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka samband mellan tillfredsställelse med kvalité och antal på sina vänskapsrelationer och återhämtning. Resultaten visar att patienterna inte skiljer sig signifikant åt vid intagning. Efter ett år skattas däremot gruppen som har vänner på en signifikant högre nivå än de som saknar vänner gällande både funktion (p=0,00, r=0,6) och symtom (p=0,01, r=0,4). Det framkom medelstarka, positiva samband mellan tillfredsställelse med antal samt kvalité på sina vänskapsrelationer och högre GAF-skattningar avseende funktion (p=0,03, r=0,37) och symtom (p=0,02, r=0,39) efter ett års behandling. Resultaten visar på vikten av att utveckla strategier för att bibehålla eller återupprätta vänskapsrelationer under behandling av förstagångs-insjuknade psykospatienter