GIS för att analysera risker och sårbarheter

Sammanfattning: Samhället med dess invånare och infrastruktur är utsatt för ett flertal risker och sårbarheter. Enligt lag är kommunerna skyldiga att identifiera vilka risker och sårbarheter som existerar inom kommunens geografiska område. Hanteringen av risker och sårbarheter i samhället sker delvis genom att kommuner upprättar en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). RSA-arbetet ska innefatta vilka risker, sårbarheter samt konsekvenser som kan uppkomma vid olika händelser och mer preciserat ska, enligt 4 § Föreskrift 2015:5 MSBFS, sju punkter bearbetas. Det är dessa sju punkterna som examensarbetet kommer att behandla och mer bestämt i vilken utsträckning utvalda kommuner i Västra Götalands län tillämpar eller skulle kunna använda geografiska informationssystem (GIS) för att analysera punkterna. Studien i detta examensarbete baseras på semistrukturerade intervjuer med säkerhets- och GIS-samordnare från fyra kommuner. Dessutom innefattar studien granskningar av tio RSA-rapporter från olika kommuner. Kommunerna i studien använder överlag GIS för att visualisera risker och sårbarheter med kartor i RSA-arbetet. Specifikt med dessa karteringar är att de är gjorda utanför arbetet med RSA. Karteringar som illustrerar översvämnings- och skredrisker plockas in i RSA-arbetet. Vilket innebär att fåtalet nya analyser eller bearbetning av data med tillämpning av GIS sker i själva RSA-processen. Kommunerna i studien använder GIS i låg utsträckning för att analysera de sju punkterna i RSA-arbete, istället används kvalitativa beskrivningar i form av text och tabeller. Det som ändå gör studien intressant är att kommunerna har en positiv inställning till GIS och beskriver att användningen av verktyget har ökat under de senaste åren. Kommunerna uppger exempelvis att samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden vore värdefulla att analyser med tillämpning av GIS. Det är exempelvis bra att snabbt kunna identifiera vart verksamheter är lokaliserade i en kartering om en olycka inträffar. Det finns alltså fördelar med att analysera de sju punkterna med GIS och studien visar att kommunerna är medvetna om detta. GIS-system kräver tillgång till data och studien visar att det under de senaste åren i Sverige har skett en förbättring i bland annat tillgängligheten på data. Detta medför att det blir enklare för kommunerna att komma åt och använda information. Kommuner ingående i studien har använt data tillhandahållen av myndigheter för att ta fram översvämnings- och skredkarteringar i RSA-arbetet. Det finns problematik gällande hur känslig information ska hanteras och hur det ska säkerställas att skyddad data inte hamnar hos obehöriga. Kommunerna i studien uppger att det blir mer komplicerat att hantera data, mängden ökar och de digitala systemen blir alltmer komplicerade. Problematiken kring datahantering är en faktor som hämmar tillämpningen av GIS i kommunernas RSA-arbeten, men det finns ett par barriärer till. Brist på GIS-resurser, kommunikation av behov och efterfrågan av GIS-tjänster är exempel. Studien har visat att kommunerna är intresserade av att använda GIS i arbetet med risker och sårbarheter. Kommunerna är medvetna om fördelarna som existerar med att använda GIS-system på olika områden, men det som kvarstår är att anpassa hur GIS-verktyg ska implementeras i organisationerna. Den pågående utvecklingen av GIS-system och tillämpningsområden kommer helt klart att bli intressant att följa i framtiden.