Immunokastrering av gris genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH)

Sammanfattning: Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden. Korsreaktivitet med andra GnRH-isoformer vars funktion i kroppen inte är helt kända väcker frågor om eventuella bieffekter som ännu inte är upptäckta. Man har framgångsrikt kunnat rikta antikroppssvaret från vaccinationen mot den GnRH-isoform som reglerar reproduktivitet, och man har även identifierat vilka aminosyror i GnRH-peptiden som spelar störst roll i förmågan att väcka ett antikroppsvar mot GnRH. Tidpunkten för vaccinationen har också betydelse då en tidigare vaccinering ger en ännu effektivare reducering av de könshormoner som man vill hämma. Immunisering mot GnRH resulterade i 100% av fallen i tillräckligt reducerade könshormoner samt minskat aggressivt beteende. Dock kvarstår fortfarande frågor om risker för biverkningar och långsiktiga effekter som ännu inte har upptäckts.