Upplevelsen av samverkan i beslutsfattandeprocessen

Sammanfattning: Bakgrund: Sjukvården idag står inför många utmaningar för att upprätthålla god och säker vård. På en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige fanns en efterfrågan och ett behov av att studera samverkan och beslutsfattande i triageringen för att förbättra samverkan i teamet och identifiera förbättringsområden att arbeta mot. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans och skötarens upplevelse av samverkan i beslutsfattandeprocessen vid triagering. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där individuella semistrukturerade intervjuer med öppna frågor använts. Resultat: Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim & Lundman (2004) och Danielsons (2014a). En manifest ansats användes. Efter analys av intervjumaterialet kunde resultatet delas in i två huvudkategorier, upplevelser av beslutsfattande i triagering och upplevelser av samverkan i triageringen, med underliggande kategorier och vissa subkategorier. Det framkom att beslutsfattandet upplevdes ske genom att sätta eller ge förslag om färg med olika användning av verktyg och riktlinjer. Detta upplevdes kräva kompetens och mandat för att ta eget beslut. Sjuksköterskan och skötarens upplevelse av samverkan och beslutsfattande i triageringen beskrevs ske i olika former och i samarbete med varandra men också med andra som läkare, patienten, anhöriga, journal och remiss. Graden av samverkan upplevdes påverkas av personalens erfarenhet, trygghet i sin roll och god kommunikation. Slutsats: Att arbeta med både RETTS-PSY och att samverka med andra i bedömningen upplevdes generellt sett positivt. Däremot framkom det att hög arbetsbelastning och låg kompetens var faktorer som påverkade triageringen och att utbildning inom triagering samt samverkan är viktigt för att på bästa sätt samarbeta och göra en rättvis bedömning utifrån samma grund.