En tvärsnittsstudie om förskolebarns förmåga till inferens utifrån inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS)

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: Syfte: Studien undersökte förskolebarns prestation på inferensdeltestet i The New Reynell Developmental Language Scales (NRDLS). Sambandet mellan inferensförmåga och språkförståelse studerades, inferensuppgifterna analyserades utifrån svårighetsgrad och icke-poänggivande svar kategoriserades. Metod: Föreliggande studie bygger på datainsamling till en svensk normering av NRDLS med fokus på deltestet som undersöker inferensförmåga utifrån en händelsebild. Sammanlagt deltog 499 förskolebarn, åldrarna 2;0-6;11 år, med typisk språkutveckling. Resultat: Inferensförmågan ökade med ålder. Det fanns signifikanta gruppskillnader mellan 2-, 3-, 4- och 5-åringars resultat på inferensdeltestet i NRDLS, men inte mellan 5- och 6-åringar. En stark korrelation påvisades mellan deltesten som undersöker språkförståelse respektive inferensförmåga. Svårighetsgraden på inferensuppgifterna varierade. Vet inte-svar var den vanligaste kategorin av icke-poänggivande svar hos 2-åringar medan Felaktig inferens var den vanligaste kategorin hos 6-åringar. Kategorin Felaktig inferens var den vanligaste typen av icke-poänggivande svar för hela inferensdeltestet sammantaget. Slutsatser: Inferensdeltestet i NRDLS bygger på faktorer som anses vara lämpliga för att undersöka förskolebarns förmåga till inferens, men resultatet bör tolkas kvalitativt snarare än kvantitativt. Kategoriseringen av icke-poänggivande svar gav ökade kunskaper om att typen av icke-poänggivande svar skiljer sig åt åldersmässigt och att typ av inferensuppgift och icke-poänggivande svar stundtals hänger samman.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)