Börsbolag avviker från IAS 39 för att visa ett mer rättvisande resultat : En studie om säkringsredovisning

Sammanfattning: Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet Redovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad. Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39. Avgränsning och begränsning: Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall. Metod: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen. Teorier: Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här. Analys och slutsats: Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.