UXO-Unexploded ordnance : Hantering av odetonerat sprängmedel med hänsyn till åldringsprocessen

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: Idag finns det ett behov för mer förståelse kring odetonerade sprängämnen i anläggningsindustrin. Dessa sprängämnen som lämnas kvar kan ha förödande konsekvenser och leda till dödsfall. Varför sprängämnen inte detonerar under sprängning kan bero på många faktorer såsom klimat, handhavandefel och fabrikationsfel. Generellt sätt är det farligare i arbeten på ett område där det har sprängts tidigare eftersom det är svårare att förutse farorna.Det saknas en klar rutin kring hanteringen av dessa sprängämnen och befintliga dokument kring kan förbättras.För att få förståelse kring ämnet behövs det studier i åldringsprocess, referensobjekt, hantering och orsaksfaktorer till de odetonerade sprängämnena. Även grundläggande information om hur bergschaktning och sprängning går till är nödvändigt.Trafikverket har därför ett påtalat behov av att skapa en rutin och kartläggning kring problemet.Målet är att underlätta hanteringen, förebygga skador och rädda liv. Odetonerade sprängämnen som detonerat under arbete har orsakat ett antal dödsfall i Sverige. Nollvisionen i byggbranschen kräver att ämnet ska lösas. I denna rapport är målet att skapa en rutin som kan underlätta hanteringen och komplettera nuvarande dokument men även analysera uppkomsten av odetonerade sprängämnen. Med hänsyn till erfarenheter och litteraturstudier ligger denna rapport som grund för fortsatta studier och forskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)