”En grannlaga uppgift”- en kvalitativ studie om socialsekreterares och särskilda företrädares upplevelser att meddela åklagarbeslut till barn

Sammanfattning: När ett barn misstänks vara utsatt för brott startas utredning hos både socialtjänsten och polisen. Barnahus är en organisation som under gemensamt tak samverkar kring barn som utsatts för allvarliga brott. I riktlinjerna till Barnahus framgår att barn har rätt till deltagande och information. Denna studie undersöker hur barn får information om förundersökningens fortlöpande. Barn har, oavsett om förundersökningen läggs ner eller inte, rätt till information. Oftast meddelas informationen av socialsekreterare eller särskild företrädare. Studiens syfte är att, utifrån socialsekreterare och särskilda företrädares perspektiv, undersöka hur de beskriver mötet då barnet ska meddelas beslut om förundersökningen. Frågeställningarna syftar till att undersöka hur aktörerna beskriver mötet då barnet ska meddelas, hur riktlinjerna för uppdraget ser ut, hur beslutet meddelas i praktiken och hur aktörerna upplever att barnet mottar informationen. Studiens empiri består av semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare och tre särskilda företrädare. Datamaterialet har analyserats genom tematisk analys och underbyggts av de teoretiska utgångspunkterna samverkan, barnperspektivet och offerperspektivet. Resultatet på studien visar att uppdraget att meddela information kring förundersökningen är en komplex uppgift kantat av utmaningar. Riktlinjerna anses av majoriteten av intervjupersonerna som otydliga. Beslut om förundersökningen meddelas antingen i möte med barnet eller per telefon. Socialtjänsten anses lämplig att meddela beslutet om barnet är yngre och om barnet är äldre anses särskilda företrädarna mer lämpliga. Barnen upplevs inte reagera särskilt mycket när de blir tilldelade information men de barn vars föräldrar är misstänkta för brottet oroar sig för att föräldrarna ska hamna i fängelse.