Fördelar och nackdelar med att hålla ko och kalv tillsammans under kalvens första levnadsveckor

Sammanfattning: I Sverige är det vanligt att man separerar ko och kalv redan några timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler måste kalven få i sig råmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försäkra att kalven får i sig immunglobiner, antikroppar som är väsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillåts kalven dia råmjölk på naturlig väg eller ges råmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till åtta veckor. Men det finns andra typer av produktionssystem där kalven hålls tillsammans med andra kor och kalvar innan avvänjning. Ett exempel är system med amkor, där en ko kan fungerar som adoptivmor till upp till fyra kalvar. Ko och kalv kan även hållas tillsammans under kalvens första tid i livet genom att kalven antingen får dia begränsat ett par gånger per dygn eller tillåts dia obehindrat under några veckor för att sedan allteftersom avvänjas med begränsat diande. Det finns flera fördelar med att låta ko och kalv gå tillsammans. Både ko och kalv slipper den psykologiska stressen kopplad till tidig separation. Kor som tillåts ge di kan få bättre juverhälsa, minskad risk för mastit, högre nivåer av oxytocin samt högre mjölkavkastning. Kalvar som tillåts dia får sitt sugbehov tillfredsställt, högre nivåer av oxytocin, bättre tillväxt och färre stereotypa beteenden. Om lantbrukaren inte finner det möjligt att hålla ko och kalv tillsammans så är det fördelaktigt om kalven separeras efter ett dygn tillsammans med kon. Då hinner den dia råmjölk och bli renslickad av kon, men ko och kalv hinner inte fästa sig lika mycket vid varandra som efter flera dygn och separationen kan därför bli något lindrigare.