Nollinstansiering av objektsargument - En fallstudie av verben läsa och döda

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Johanna Prytz; [2009-06-30]

Nyckelord: nollinstansiering; objektsargument; konstruktionsgrammatik;

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks nollinstansiering av objektsargument till verben läsa och döda. Med andra ord undersöks användning av dessa verb utan uttryckt objekt, som i Erik låg på sängen och läste och rökning dödar. Syftet med uppsatsen är tudelat. Det ena syftet är att undersöka vilka grammatiska konstruktioner som förekommer tillsammans med verben läsa och döda när objekten är nollinstansierade enligt indefinit nollinstansiering (INI) och definit nollinstansiering (DNI) (Fillmore 1986). Det andra syftet är att undersöka om INI och DNI är sinsemellan lika vanligt i detta material, eller om den ena typen av nollinstansiering är vanligare än den andra. Varken de samförekommande konstruktionerna eller fördelningen mellan INI och DNI har undersökts systematiskt och empiriskt i tidigare studier. Denna uppsats bidrar därför med ett par nya iakttagelser beträffande nollinstansiering. Undersökningen visar att det finns konstruktioner som samförekommer med och i många fall verkar gynna nollinstansiering. De vanligaste av dessa är adverbial-, hjälpverb- och infinitivkonstruktioner, samt olika typer av [V och V]-konstruktioner. Det finns också åtminstone ett fall där en konstruktion kräver nollinstansiering av objektsargument, nämligen resultativen (jfr. Goldberg 1995, Jansson 2006, Lyngfelt 2007). Undersökningen visar också att INI är mer än tre gånger så vanligt som DNI för verben läsa och döda, samt att ett och samma verb kan förekomma både i INI och DNI. Dock förekommer inte läsa i betydelsen 'studera' i DNI utan enbart i INI. Läsa förekommer med nollinstansierat objektsargument i ungefär 19 % av verbets förekomster i materialet, vilket kan jämföras med döda där motsvarande siffra är cirka 9 %. De samförekommande konstruktionerna utgör ett mellanled mellan å ena sidan diskursprominens och å andra sidan det faktiska språkliga uttrycket. Studien visar därmed indirekt på vikten av att behandla lexikala, syntaktiska, semantiska och pragmatiska faktorer gemensamt, och undersöka hur dessa samverkar för att gynna nollinstansiering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)