Not so funny now, huh? : om den diffusa gränsen mellan humor och politik i fallet Donald Trump

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning: Den här uppsatsen är författad av Moa Lindholm vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet och har titeln ”Not so funny now, huh? Om den diffusa gränsen mellan humor och politik i fallet Donald Trump”. Uppsatsen skrivs i en tid då stora väljargrupper avskärmas från samhället och representeras varken inom det politiska samtalet eller i medierna. Vår offentlighet går, mycket på grund av tekniska framsteg, till att bli mer och mer splittrad. Därtill väljs en president, som både uppför sig och framställs som allt annat än just en framstående ledare, i världens mäktigaste land. Syftet med uppsatsen är att studera hur humor kring politik används av allmänheten i offentligheten, i det här fallet Donald Trump, och vilka konsekvenser det kan ha genererat. Studiematerialet består av flertalet mem, YouTube-videos och diverse hemsidor. Genom en kvalitativ textanalys i kombination av netnografi synas humorn och vilka uttryck den har tagit. Tillsammans med metoden används ett teoretiskt ramverk grundat i teorier kring bland annat humor, spektakel, agenda-setting och ekokammare. Den här uppsatsen är författad av Moa Lindholm vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet och har titeln ”Not so funny now, huh? Om den diffusa gränsen mellan humor och politik i fallet Donald Trump”. Uppsatsen skrivs i en tid då stora väljargrupper avskärmas från samhället och representeras varken inom det politiska samtalet eller i medierna. Vår offentlighet går, mycket på grund av tekniska framsteg, till att bli mer och mer splittrad. Därtill väljs en president, som både uppför sig och framställs som allt annat än just en framstående ledare, i världens mäktigaste land. Syftet med uppsatsen är att studera hur humor kring politik används av allmänheten i offentligheten, i det här fallet Donald Trump, och vilka konsekvenser det kan ha genererat. Studiematerialet består av 14 stycken internet-mem. Genom en kvalitativ textanalys i kombination av netnografi synas humorn och vilka uttryck den har tagit. Tillsammans med metoden används ett teoretiskt ramverk grundat i teorier kring bland annat humor, spektakel, agenda-setting och ekokammare. Studien visar att allmänheten har skrattat på olika sätt åt Donald Trump. Tendenser till karnevalisering av beteendet genom ett uppochnedvänt skratt kan urskiljas. Det går också att konstatera att Trump själv har bidragit till att frambringa spektakel och gjort underhållning av politik, vilket visar sig i ett spektakulärt skratt. I analysen kan även ett hierarkiskt skratt, som kommer ur humor som skapar en ”vi mot dom”-känsla, uppfattas. Slutsatsen av detta är att humorn som allmänheten använt kring Donald Trump har bidragit till att konstruera en plattform att tala ifrån för den nytillsatte presidenten. Det är möjligt att skönja en utveckling i hur politisk humor framställd av folket har börjat drabba demokratins grundvalar och ytterligare förstärkt distansen till de väljare som den etablerade politiken redan har förlorat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)