Mönster av artrikedom av kärlväxter längs en oreglerad och en reglerad älv i norra Sverige

Sammanfattning: Strandzoner är heterogena miljöer formade av regelbundna störningar och präglade av hög artrikedom och många viktiga ekosystemfunktioner. Flertalet studier lyfter fram växters förmåga att sprida sina frön med vatten som en viktig faktor bakom sammansättningen av växtsamhällen längs med vattendragens strandbankar. En successiv tillförsel av arter längs med älvnätverkens vattenfåror borde leda till en högre artrikedom nedströms längs älvarna. Vattendragens naturliga fluktuationer i vattenstånd skapar förutsättningar för frön att deponeras över strandzonerna, fluktuationer som är påverkade i reglerade älvar. I denna studie inventerades kärlväxter i strandzonslokaler längs huvudfårorna av en reglerad och en oreglerad älv i norra Sverige för att undersöka mönster av artrikedom och diversitet nedströms längs vattendragen. Inventeringsobjekten var placerade innan och efter mynningen av anslutande biflöden längs älven för att undersöka om artrikedomen vid huvudfårans strandzoner påverkades av tillförsel av spridningsenheter från biflödena. Resultaten visade ingen signifikant ökning av växtsamhällenas artrikedom närmare älvarnas utlopp. För den oreglerade älven visade sig artdiversiteten tvärtom minska nedströms längs vattendraget. Endast sju av tretton lokaler visade på en förhöjd artrikedom efter anslutande biflöden vilket inte visar på någon betydande effekt. Variationen i artrikedom och diversitet var stor mellan lokalerna längs älvarna vilket tyder på att andra, lokala faktorer, har större effekt för etablering och sammansättning av älvarnas växtsamhällen.