Vad händer med väsentlig information när det blir obligatoriskt att redovisa en hållbarhetsrapport? En studie av redovisning för hållbarhet i stora svenska modeföretag

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Sedan räkenskapsåret 2017 är det obligatoriskt för större svenskaföretag att redovisa en hållbarhetsrapport. Syftet med lagkravet var att öka öppenheten för attstärka intressenternas förtroende för redovisningen och få de hållbarhetsrapporter som företaginom Europa presenterar att nå samma höga nivå. Lagkravet har dock kritiserats för att varaför vagt och sakna verkningsfulla tillsyns- och sanktionsmöjligheter. Därmed blir detintressant att undersöka hur lagkravet har påverkat svenska företags hållbarhetsrapporter.Eftersom lagkravet bara har funnits i ett år har företagen inte haft lång tid på sig att anpassasig till lagkravet och det kan vara svårt att mäta dess fulla effekt. Därmed är det intressant attutveckla en modell som kan användas även om några år för att se om lagkravet bidragit tillytterligare förändringar.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lagändringen (SFS 2016:947), som kräver attstörre svenska företag redovisar en hållbarhetsrapport, har påverkat rapporteringen avväsentlig hållbarhetsinformation i svenska företag som är verksamma inom modebranschen.Syftet är även att utveckla och anpassa CONI-modellen för att göra det möjligt att genomförasamma eller en liknande studie igen.Metod: CONI-modellen har reviderats för att möjliggöra en undersökning av väsentlighållbarhetsinformation i modebranschen. I studien granskas svenska företag som ärverksamma inom modebranschen och omfattas av det svenska lagkravet av att redovisa enhållbarhetsrapport enligt 6 kap 10 § ÅRL. Dessa företags hållbarhetsrapporter för år 2016 och2017 granskas.Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att de företag som tidigare har redovisat enhållbarhetsrapport lämnar en rapport år 2017 som är mer omfattande än den rapporten delämnade referensåret 2016. Däremot har nivån på informationen, som utvärderats enligtCONI-modellens andra steg, inte blivit högre. De företag som aldrig tidigare redovisat enhållbarhetsrapport har visat två olika förhållningssätt till lagkravet, ett företag strävar efter attuppfylla lagkravet på ett bra sätt medans de två andra nästintill ignorerar kravet.Förslag till fortsatt forskning: CONI-modellen har reviderats för att göra det möjligt attgranska hur företag som är verksamma inom modebranschens hållbarhetsrapporter harpåverkats av lagkravet, mitt förslag till fortsatt forskning är att samma studie genomförs igenom några år då lagkravet kan ha fått större genomslagskraft.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)