Kapitalkravets toppar och dalar - Från borgenärsskydd till seriositetsspärr

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Den svenska aktiebolagslagen (2005:551) har sedan år 1895 ställt upp ett krav på ett lägsta tillåtet aktiekapital i aktiebolag. Kravets nivå har både höjts och sänkts från kravets införande till idag. Den senaste ändringen trädde ikraft den 1 januari 2020 då aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå i privata aktiebolag sänktes från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget om en sänkning fick stor medial uppmärksamhet och såväl positiva som negativa reaktioner rapporterades. Med anledning av den senaste sänkningen och den oenighet som präglade förslagets respons är en diskussion kring kapitalkravsreglerna aktuell. Därför tar följande framställning sin utgångspunkt i en utredning av 1 kap. 4–5 § aktiebolagslagen och kravet på lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag. Framställningen har två huvudsyften. Det första huvudsyftet är att utreda vilka intressen och anledningar som legat till grund för aktiekapitalets olika lägsta tillåtna nivåer från kravets införande till idag. Det andra huvudsyftet är att utvärdera den nya sänkningen och aktiekapitalets nuvarande lägsta tillåtna nivå i privata aktiebolag i förhållande till dess nivå av ändamålsuppfyllelse. Utredningen av gällande rätt görs med hjälp av den rättsdogmatiska metoden och traditionella rättskällor. För att möjliggöra en bred och grundlig analys av kapitalkravet från dess införande till idag används också ett historiskt perspektiv. Utöver detta appliceras under framställningens gång ett kritiskt perspektiv för att identifiera och jämföra de rättspolitiska intressen och överväganden som legat bakom aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå. Slutligen tillämpas ett kritiskt perspektiv för att kunna göra en avslutande analys och utvärdering av kapitalkravets ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis visar framställningen på hur lagstiftaren på olika sätt motiverat ändringarna av aktiekapitalets lägsta tillåtna nivå. Kapitalkravets nivå har inte enbart ändrats i syfte att upprätthålla kravets funktioner. Intresset av ökad ändamålsuppfyllelse och effektivitet har inte heller varit ensamt avgörande för vilken miniminivå kapitalkravet fastställts till. Istället kan urskiljas hur lagstiftarens prioriteringar mellan nya rättspolitiska intressen, kapitalkravets bakomliggande ändamål och kravets funktioner varierat under årens gång. Resultatet av lagstiftarens skiftande agenda är en övergång från ett kapitalkrav med ett starkt borgenärsskydd till ett krav med en svag och ifrågasatt seriositetsspärr.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)