Deformationsmätningar och observationer i ny
brytningsgeometri: LKAB, Kiruna

Sammanfattning: Ett projekt kallat Skivras 2000 utfört 1996-97 på LKAB visade att de
yttersta delarna i skivraskransen inte kan lastas ut. En förbättring tros
kunna åstadkommas genom att förändra brytningsgeometrin och bilda en
vertikal dragkropp. För att åstadkomma detta förslogs en geometri där
tvärorterna flyttats ihop.

Syftet med examensarbetet var att studera hur den smalare pelaren mellan
ortparen klarar av den belastning som den utsätts för vid brytning av
malmen.

De metoder som används vid bestämningen av rörelser i och kring pelaren är
extensometer- och konvergensmätning.

En analys med DIPS (statistiskt analysprogram för bestämning av riktningar
och svaghetsplan), har gjorts för att möjliggöra en jämförelse mellan
sprickplanen i det undersökningsområdet och de huvudsprickplan som finns i
gruvan. De huvudsprickplan som erhållits i gruvan med DIPS har sedan
används i Unwedge för att bestämma om instabila kilar bildas.

Vidare har kartering av bergmassan i det aktuella området gjorts för att
kunna klassificera bergmassan.

Numeriska analys har utförts med Examine 2D för att kunna göra en prognos
på hur stora spänningarna blir med djupet inom det aktuella
dubbelortsområdet.

Efter utförda analyser erhölls höga spänningar i pelaren, vilka kan vara
orsaken till de rörelser som uppmäts i och kring pelaren, när brytningen på
nivån ovan backat ut till hälften av pelarlängden.