Utvärdering av den svenska gasmarknadsmodellen

Detta är en Master-uppsats från KTH/Industriell ekonomi och organisation (Inst.)

Sammanfattning: Denna rapport syftar till att utvärdera de för- och nackdelar den svenska gasmarknadsmodellen har relativt de shippermodeller som finns i Europa, där modellernas lämplighet att stimulera ökad konkurrens i synnerhet beaktas. Därtill behandlas de krav som nuvarande och kommande EU-lagstiftning ställer och vilka konsekvenser detta får för Sveriges del. Studien ska ge underlag för en bedömning om den svenska modellen är välfungerande eller om en förändring kan motiveras, och i så fall i vilken riktning. Till fördel för nuvarande svenska modell lyfts lättförståelighet och lägre motpartsrisk vid kapacitetsbokning fram. Även pristransparensen bedöms vara bättre till följd av att gas och transport faktureras separat. Transportkostnad fram till den svenska gränsen ingår likväl fortfarande i gaspriset. En shippermodell å andra sidan, bedöms skapa bättre förutsättningar för konkurrens och därmed öka incitamenten för utländska aktörer att ta sig in på den svenska marknaden. Dels ges aktörerna möjlighet att konkurrera om transport, dels skulle modellen överenstämma med de modeller utländska aktörer har på sina hemmamarknader. Många aktörer menar att den svenska modellen fungerar tillfredsställande i sin nuvarande utformning och att val av marknadsmodell inte är viktigast för utvecklandet av naturgasmarknaden. Mot bakgrund av detta samt de fördelar modellen har och den svenska marknadens ringa storlek, så framstår det som ett rimligt alternativ att behålla den. Vad gäller EU:s harmoniseringsarbete är det två nätkoder som i nuläget är mest aktuella, CMP och CAM, där CAM får konsekvenser för kapacitetsbokning i gränspunkter ellanentry/exit-zoner. Gränspunkten mellan Sverige och Danmark är i nuläget undantaget från CAM men åsikterna om huruvida detta är möjligt framöver eller inte går isär, ytterligare införselpunkter kan komma att skapa problem. Därtill vet vi inte i nuläget vilka konsekvenser kommande lagstiftning kan få för Sverige. Ett modellbyte kan således bli oundvikligt i slutändan. Vid ett byte är vår rekommendation är att undersöka möjligheten att övergå till en hel shippermodell, där både transmissions- och distributionsnät inkluderas i entry/exitzonen. Att ha en avvikande modell är tidskrävande, primärt för Energimarknadsinspektionen och Swedegas, till följd av EU:s harmoniseringsarbete som utarbetas för en shippermodell då detta är den vanligaste lösningen i Europa i allmänhet. Vi tror dessutom att en sådan lösning skulle gynna konkurrensen på marknaden, inte minst på hushållsmarknaden till följd av att kunden enbart får en kontaktpunkt oavsett om gasleverantör och distributionsbolag befinner sig inom samma koncern eller inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)