Bedömning av kompetens i tekniska karriärspår : En fallstudie om hur föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär påverkar organisationers möjlighet att skapa inkludering och mångfald

Sammanfattning: Att ha en mångfald av arbetskraft har idag blivit en viktig fråga för att kunna fånga in en mängd olika kompetenser, kunskaper och förmågor. Många företag uppmuntrar idag arbete med mångfald och inkludering eftersom de hävdar att de ökar kreativiteten och i utsträckningen vinsten för företaget. Trots detta kämpar många företag idag med att genomföra sådant arbete på ett framgångsrikt sätt. En metod för att skapa förutsättningar för mångfald och inkludering är att studera förställningar om kompetens och bedömnings-processer. Bedömning av kompetens ligger exempelvis till grund för beslut om befordran i karriären. Bedömningen inkluderar ett ställningstagande om vad kompetens är och i sin tur vem som är kompetent. Kompetensbegreppets komplexitet och normers påverkan på bedömningsprocessen komplicerar sådana ställningstaganden. Som ett försök till att försäkra att kompetens bedöms objektivt tillämpar många företag idag olika formaliserade rutiner för arbete med inkludering och mångfald. Den här studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur karriär, bedömning av kompetens och formaliserade rutiner samspelar. En fallstudie har genomförts inom en verkstadsindustri som i rapporten benämns som Organisation A. Syftet med undersökningen var att utifrån föreställningar om kompetens, kompetensbedömning och karriär studera hur en formaliserad teknikerkarriär påverkar en organisations möjlighet till att skapa inkludering och mångfald. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar. Hur är teknikerkarriären strukturerad? Vilka förutsättningar skapar teknikerkarriären för likvärdig bedömning av kompetens? I studien har en teknisk karriärväg undersökts inom Organisation A. Examensarbetet är en del av utbildningen Civilingenjör och Lärare på KTH. Ingenjörsdelen av arbetet speglas i arbetets tekniska utgångspunkt där en organisation med teknikintensiv verksamhet har fått stå i fokus. Lärardelen av min utbildning tillämpas genom att relatera organisationens tekniska karriärspår till liknande organisationer inom undervisning och diskutera likheter och skillnader i bedömningsprocesser. För att besvara forskningsfrågorna har intervjuer med medarbetare och fokusgrupper med chefer genomförts.  Studien visar hur teknikerkarriärer organiseras utifrån formella och informella strukturer kopplade till bedömning av kompetens och att normer påverkar bedömningsprocesserna. Den observerade teknikerkarriären inom Organisation A bygger på en informell pyramidstruktur som ger utrymme för subjektiva tolkningar av karriärens syfte och mål. Detta möjliggör en syn på medarbetares olika kapacitet att nå till högre nivåer och problematiseras ur ett mångfalds- och inkluderingsperspektiv. Karriärstegens bedömningskriterier ger utrymme för tolkning och det saknas utbildning och stöd för chefer om hur kriterierna bör tolkas och tillämpas. Det är ett resultat av en brist på styrning, som krävs för att säkerställa att karriärprocessen används på det sättet den var avsedd. Bristen bidrar till att normer och fördomar kan fortsätta påverka bedömnings-processen. Organisationens implementerade mångfalds- och inkluderingsarbete tillför viss styrning, men bedöms göras utan försiktighet. Förändringsarbete kräver uppföljning och utvärdering vilket saknas. Organisationen kan dra lärdom av det som inom lärandeforskning benämns som formativ bedömning. Studien visar på en brist i samtliga av de tre centrala delar som ingår i formativ bedömning. Utifrån formulerade slutsatser ges rekommendationer till Organisation A om att ifrågasätta pyramidstrukturens syfte och tillämpa en tydligare styrning i form av utbildning och forum för samverkan. Dessutom ges rekommendationer för hur organisationen kan tillämpa formativ bedömning i karriärstegens bedömningsprocesser.