Kontroll i arbetslivet – Om arbetsgivares rätt att kontrollera arbetstagares användning av teknisk arbetsutrustning i förhållande till arbetstagares rätt till privat- och familjeliv
Sammanfattning: Den tekniska utvecklingen under de senaste decennierna medför att allt fler metoder för att kontrollera arbetstagares användning av teknisk arbetsutrustning (såsom persondatorer och mobiltelefoner) står till arbetsgivares förfogande. Samtidigt innebär ändrade arbetsformer efter covid-19-pandemin att arbetsgivares behov av sådan kontroll har ökat. Uppsatsens syfte är därför att undersöka privata arbetsgivares möjligheter att kontrollera arbetstagares användning av arbetsgivarens tekniska arbetsutrustning i relation till arbetstagarnas rätt till privat- och familjeliv. För att uppfylla syftet undersöks dels fri- och rättighetsskyddet i 2 kap. regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan, dels arbetsrättens regleringsinstrument som består av arbetsgivares arbetsledningsrätt, kollektivavtal och individuella avtal. I uppsatsen används en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. Undersökningen visar sammanfattningsvis att privata arbetsgivare kan ha en rätt att kontrollera sina arbetstagares användning av teknisk arbetsutrustning med stöd av reglering i kollektivavtal eller individuella avtal. Vid avsaknad av ett sådant avtal kan arbetsgivare ändå ha en rätt att vidta en kontroll av den tekniska arbetsutrustningen i kraft av sin arbetsledningsrätt. Arbetsgivares avtalsfrihet och arbetsledningsrätt stärks i viss mån av arbetsgivares äganderätt och näringsfrihet. Dessa fri- och rättigheter utgör dock inte en självständig grund för att vidta sådana kontroller. Oavsett den rättsliga grunden för arbetsgivares kontroll avgörs gränserna för arbetsgivares handlingsutrymme av att kontrollen inte får strida mot god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra om en arbetsgivares kontroll strider mot god sed görs en avvägning mellan arbetsgivarens intresse av att genomföra kontrollen och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet. Vid denna avvägning har svenska domstolar en positiv skyldighet enligt artikel 8 i Europakonventionen att pröva arbetstagarens rätt till privat- och familjeliv enligt ett antal principer som har upprättats i Europadomstolens praxis. Intrånget i arbetstagarens personliga integritet ska stå i rimlig proportion till det intresse arbetsgivaren vill tillgodose. Om så är fallet är kontrollen tillåten och arbetstagarens vägran att genomgå den kan då utgöra skäl för att skilja arbetstagaren från sin anställning. Uppsatsen ämnar vidare utreda behovet av ny eller kompletterande lagstiftning till skydd av arbetstagares integritet vid kontrollåtgärder i ljuset av den tekniska utvecklingen och en ökad mängd distansarbete. I korta ordalag innebär regleringens svåröverskådlighet samt arbetsgivares tolkningsföreträde att skyddet av arbetstagares rätt till privat- och familjeliv inte får fullt genomslag i praktiken. Det finns därför behov av en ny lag om kontroll och integritetsskydd i arbetslivet. Denna lag bör tydliggöra vilka kriterier som ska beaktas i intresseavvägningen samt möjliggöra att arbetstagare kan motsätta sig integritetskränkande kontroller utan att riskera uppsägning eller avsked.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)