Skolgården -det bortglömda utrymmet

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Rastverksamhet har funnits lika länge som skolverksamhet i sig, men historisk sett harskolgårdens utformning inte baserats på elevers behov och inte heller värderats som en lärmiljö. Idag benämns skolgården allt oftare som en informell lärmiljö och inkluderas således i styrdokumentens formuleringar om att skolans alla miljöer ska präglas av trygghet för alla elever. Studien syftar till att öka kännedomen om hur skolgården används och upplevs av elever för att på så vis kunna undersöka och leta efter samband mellan skolgårdens fysiskaoch sociala karaktär och elevers känsla av trygghet. Studier om hur skolgården används av elever visar att eleverna definierar och använder platser olika. Det finns således ett värde för skolpersonal att känna till hur eleverna på just sin skolan använder skolgården för att kunna kartlägga vilka beteenden och föreställningar som finns knutna till platser som sedan beskrivs som trygga och otrygga (Rönnlund, 2015). Metoden för denna studie är en kvantitativ surveyundersökning. Enkätens frågor är baseradepå det tidigare forskning sett kan påverka elevers trygghetskänsla och elevers förhållande tillskolgården. I studien deltar respondenter från tre skolor, från tre olika stadsdelar med olikasocioekonomiska villkor. Studien visar att den skolmiljö som störst andel elever känner sig otrygga i är skolgården. Elever väljer områden på skolgården som stimulerar dem och det är där de upplever sig som mest trygga. Konflikter och fysiska skador upplevs av eleverna som ett naturligt inslag underrasten och det som gör eleverna otrygga är kränkningar, uteslutning, vissa personer och oroför att inte ha något att göra under rasten. Rastvaktsverksamheten får kritik av de deltaganderespondenterna och upplevs av vissa inte öka tryggheten på skolgården. Det framkommeräven att skolgården är könssegregerad och att dåligt väder gör att vissa elever inte vill ha rast.Studiens resultat visar dock likt tidigare forskning att en majoritet av eleverna känner sig trygga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)