Samråd mellan skogsbruket och rennäringen : ur ett hållbart landskapsperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Sammanfattning: Det finns flera olika markanvändande aktörer som vill bruka skogen vilket kan leda till intressemotsättningar. I Sverige finns det 51 samebyar och på cirka 50 % av den svenska landarealen är det tillåtet att bedriva renskötel. Skogsbruket och rennäringen har olika mål med markutnyttjandet och båda näringarna kräver stora arealer. Problemet idag mellan parterna är att skogsbolagen oftast planerar på objektnivå och inte på landskapsnivå. För att kunna ta hänsyn till rennäringen gäller det att se en helhet eftersom renarna utnyttjar hela landskapet och deras flyttleder passerar flera olika markägare. Syftet med denna studie var att undersöka hur skogsbolagen hanterar begreppet landskapsperspektiv och hur det används när de planerar hänsyn för rennäringen. För att svara på studiens syfte har kvalitativa och semi-strukturerade intervjuer använts som metod. En representant från tre olika skogsbolag valdes ut för intervju samt även en representant från Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Resultatet är baserat på skogsbolagens tre representanter och SSR, deras åsikter, resonemang och svar utifrån intervjufrågorna. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare studier och teorier. Det visade sig att det är svårt att tänka ur ett landskapsperspektiv, när de olika aktörerna har olika definition på begreppet. Skogsbolagen vill att renskötarna ska vara mer aktiva med att ajourhålla renbruksplanen så de är uppdaterade när det är dags för samråd. Renbruksplanen är ett bra underlag som skogsbruket kan använda sig av för att se renarnas kärnområden utifrån ett landskapsperspektiv för att komma till en långsiktig hänsynsplanering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)