Ungdomars landskap : att se och förbättra utemiljöer utifrån ungdomars perspektiv

Sammanfattning: Syftet med detta arbete var att med enkla medel ta del av ungdomars åsikter och upplevelser av utemiljön i sitt närområde, för att pröva hur deras berättelser kan ge upphov till förbättringsprogram för offentliga utemiljöer. Arbetet grundar sig i en identifierad kunskapslucka vad det gäller planering med hänsyn till målgruppen ungdomar. Arbetet utgår från Löten, en stadsdel cirka tre kilometer utanför Uppsalas stadskärna och bygger på en kartbaserad intervjuunderökning med en grupp ungdomar. Kartorna anvädes som medel för att identifiera positiva och negativa platser i Löten. Ungdomarna fick markera ut platser samt försöka förklara sin uppfattningar. Intervjuundersökningen gav information om hur ungdomarna använder och uppfattar utemiljöerna samt vilka typer av önskemål de hade på förbättringar. Efter intervjuundersökningen gjordes platsbeskrivningar av de markerade platserna med syftet att hitta förklaringar till ungdomarna upplevelser. I detta moment användes landskapsarkitektens redskap genom att bland annat inventera siktlinjer, rumsligheter och barriäer. Platserna analyserades sedan med utgångspunkt i dels intervjun och dels platsbeskrivningarna. Arbetet resulterade i två programförslag för de, enligt ungdomarna, negtiva platserna i Löten. På så vis redovisas hur man med enkla metoder kan använda sig av ungdomars perspektiv i ett inledande skede av en förändringsprocess. Dialogen med ungdomarna var av central betydelse för att fånga upp sådan information som inte går att se med blotta ögat ute i stadsdelen. Intervjuundersökningen var också vägledande för var olika förbättringar kunde behövas. Platsbeskrivningsskedet var ett viktigt komplement till intervjuundersökningen för att kunna ta fram förslag gällande den fysiska miljön. Ungdomarnas berättelser hade nämligen sällan en direkt koppling till platsens fysiska egenskaper utan handlade mer om platstillhörighet, rykten och känslor. Intervjuundersökningen resulterade i flera intressanta kunskaper om hur denna grupp ungdomar upplever och använder offentliga utemiljöer. Bland annat visade det sig att trygghetsaspekten var av central betydelse för om ungdomarna. Samt att ungdomarna gärna spenderar mycket av sin tid ute på de offentliga platserna. Deras önskemål handlade nämligen ofta om att göra utevistelsen mer bekväm. Målgruppens frekventa brukande av olika offentliga utemiljöer argumenterar för att just ungdomsperspektivet är av stor betydelse då man planerar och förvaltar offentliga utemiljöer.