Kvinnan & Veckorevyn : en fallstudie, 1999-2001

Sammanfattning: Problem: Veckopress, i huvudsak den som är riktad till kvinnan, har en tendens att skapa och bibehålla en viss form av medial "kvinnokultur". Veckorevyn är, enligt vår mening, ett bra exempel på just en sådan tidning. För en ungefär två år sedan, augusti 2000, tillträdde Emma Hamberg posten som Veckorevyns chefredaktö r. Hamberg hade för avsikt att förändra tidningen på ett, enligt henne, mer feministiskt korrekt och positivt sätt. Det visade sig dock att hennes politiskt korrekta idéer inte alltid var kommersiellt gångbara. Vad är det som gör att unga kvinnor eftertraktar, vill ha och köper det som den patriarkala världen lärt dem att eftertrakta? En mörkhyad kvinna på omslaget av Veckorevyn kunde exempelvis minska försäljningssiffrorna rejält. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom en studie av Veckorevyn, före samt under den period då Emma Hamberg var verksam som chefredaktör, få en inblick i hur veckopressens förhållande till den unga kvinnan förhåller sig. Studien avser att undersöka huruvida Hamberg lyckades genomföra några förändringar på Veckorevyn och i sådana fall vilket uttryck dessa kom att ta sig. Undersökning: Vi har valt att studera sju tidningar innan Emma Hambergs tillträde som chefredaktör samt sju tidningar under hennes period på tidningen. Vi har vidare valt att göra en komparativ analys av dessa för att utröna om några förändringar trädde i kraft och i sådana fall hur dessa tedde sig. Vi har även gjort en mindre kvantitativ undersökning av tidningens innehåll. Slutsatser: Veckorevyns form dvs. dess grafiska formgivning samt innehåll förändrades under åren 1999-2001. Den grafiska formgivningen kom att förändras redan innan Emma Hamberg tillträdde posten som chefredaktör. Den innehållsmässiga förändringen skedde dock i huvudsak under hennes tid på tidningen. Att feminism och kommersialism inte hade ett fungerande förhållande i fallet Veckorevyn fick Emma Hamberg erfara. En av orsakerna till detta var målgruppen. Veckorevyns läsare var/är inte idealister. En annan orsak var veckopressens nedgång i allmänhet under den undersökta perioden. Slutligen spelar samhällets rådande ideal, enligt vår undersökning, en stor roll vid val av tidning. Den grupp av unga kvinnor som är potentiella läsare av Veckorevyn köper hellre tidningar med den "typiskt" blonda, vackra kvinnan på omslaget än en kvinna som är mer lik dem själva. Som ung kvinna tycks man vilja kunna identifiera sig med sin idealbild av sig själv. Vår undersökning har förankrat insikten om att dessa ideal inte härstammar från kvinnorna själva utan från den patriarkala kultur som omger dem. Ur ett historiskt perspektiv har kvinnan framställts efter mannens önskningar och drömmar. Kvinnan tycks nu ha anammat dessa drömmar och lärt sig att se på sig själv med en maskulin blick.